Exakt vad min hjärna berättar för mig om all utbildningsvetenskap, alla förgreningar inräknade.

Reform eller revolution. Ställt på sin spets, vägra eller icke vägra delta i det egna landets imperialistiska krigsambitioner.

Jag har haft en plan på att skriva artikel sedan i november. Knapppt börjat än. Artiklar kan vänta.

Låter helt fruktansvärt.

Så otroligt ångestframkallande och stressande med hela den här "hälsofrämjande" diskursen tycker jag. Liksom, lärare har enorma möjligheter att påverka eleverna när de är på sina lektioner. Men istället för att få fokusera på det ska man fokusera på när de inte har lektion

Ehm, vad är det?

Vem gör det? Känns som att opinionen vridits ordentligt. Många som inte är lika kaxiga längre.

Att en av de politiker som varit mest främlingsfientlig och konfrontativ, har fått en son med högerextrema värderingar. Snarare väldigt oförvånande. Vi är många som talat med våra barn om vikten av solidaritet vid köksbordet, som inte har fått barn med nazisympatier. Idag utskrattade värderingar.

Det är gruppen som attackerade ett möte i Gubbängen förra året vi talar om.

Flera personer har försökt göra poängen att vi inte ska syssla med arvsynd eller guilt by association. Men här är det ju frågan om det alls är en slump.

Tack, precis vad jag ska göra!

"Förlorarvänstern". Vilken trist attityd!

Allt av Lion Feuchtwanger. Särskilt Oppermans.

God läsning, och tack igen för din läsning för ett par år sedan!