Att försöka styra en publicering på det sättet är inte bara anmärkningsvärt i en svensk kontext utan även i en internationell så jag hoppas verkligen det genererar uppmärksamhet i Europa.

Johanna har själv varit med och tagit fram en broschyr med hemgångsinformation som ska ges till alla föräldrar vars barn skrivs ut. Hon driver också ”Barnens sjukvårdsuppror” idag för att påminna om brister i barnsjukvården.

Det är ett initiativ som jag tycker att det är värt att sprida.

Det gick inte. Istället rann tårarna ner över datorn och bildade en pöl bakom tangenterna. Jag som nästan aldrig gråtit i hela mitt vuxna liv.

Sedan 2023 har familjen Wallin fortsatt sitt arbete med att berätta om sin dotter Agnes så att det inte ska få hända någon annan. Envist. Oavbrutet.

—>

Dagen efter slutade hennes dotter att andas. Agnes fick inte ens fylla två år. Som politisk tjänsteman finns det möten man aldrig glömmer. Det där var ett sådant möte. Minns hur jag satt tyst i ett hörn och höll tillbaka tårarna samtidigt som jag försökte transkribera vad som blev sagt.

—>

.. “den här hemligheten går ut till alla stockholmare därute.”

Sverige är inte ett land där repressiva särlagstiftningar ska användas som slagträn mot minoriteter.

Staten har som uppgift att garantera sina medborgare gemensamma liberala principer av medborgerliga och politiska rättigheter. Detta bör vi alla stå upp för i offentligheten oberoende politisk färg.

SOU kring försvarsberedskapen har hittills inte heller imponerat. Finansieringsfrågan är ännu inte löst. Kan omöjligen anses vara rimligt att privata aktörer ska tvingas finansiera svensk försörjningsberedskap ur egen ficka.

Hjälp nu är Sydsvenskan här!!

Sydsvenskan har också talat med Peter som även han blev vittne till händelsen.

”Det var helt sjukt, berättar Peter. Jag såg bara kroppar och baguetter. En man skrek någonting om att hämta smöret. Då drog jag mig undan.”

Enligt Sydsvenskans källor går uppgifterna isär om vad som verkligen hände…

- Primalskrikterapi i lugn vagn

”Tågvärden Magnus blev vittne: De tog över min kupé.”

Nu får ni gemensamt skriva brödtext.

It puts the Candycrush on its skin.

Candycrush är lite som härskarringen. Börja där.

Det enda som går att göra i dessa situationer. Man vill inte. Men det finns allt färre val. Samtidigt krymper vagnen. Mörkret blir kompaktare.

Det enda som hörs är ljudet från medpassagerarnas rosslande andetag.

Candycrush.

En otrolig bok jag önskar att jag kunde få läsa om som om det vore första gången - gång på gång. Jag gratulerar.

- I går är upplöst. Det finns inget i morgon. Det enda är nuet. Ett akut nu som flyttas fram minut för minut. Känslan sväljer mig hel. Jag paralyseras av nyhetsflödet. Jag har ont i magen. Jag vill bara att det ska ta slut.

Och varje kväll sedan dess, tänder jag ett ljus och brygger en kopp te.

Jag läste detta och kände hur ont det gjorde i hela kroppen. Vilken modig text och så otroligt smärtsamt det måste varit att våga skriva den.

Det var faktiskt ett av de dummaste försvaren jag sett när vederbörande under dagen, genom ombud lät informera att människor först bör fråga om en person definierar sig som antisemit. Om svaret är nej så ska man inte pekas ut som antisemit eftersom man då inte kan anses hata judar.