Ifall någon tvekade på likheterna mellan 1930-talet och vår tid...

Regeringen säger att de med försörjningsstöd inte tjänar på att börja jobba. Ändå har antalet mottagare sjunkit snabbt de senaste 10 åren. Antingen spelar incitament liten roll för utfallet. eller så har regeringen en otillräcklig bild av baksidorna m livet på försörjningsstöd...

Moderaternas kommunikativt viktigaste reform 2022 - bidragstaket - genomförs alltså inte på fyra år vid makten. Hade det varit viktigt på riktigt hade det så klart redan genomförts men M vet att inte ger några stora pengar och det är en för bra symbolfråga att ha i valet 2026.

Okommenterad

Prisnivån i Norge (mätt i HIKP) har sedan jan 2020 stigit med 23,9%. I Sverige har den under samma period stigit med 23,6%. Vi har i allt väsentligt samma inflation. Ändå har Norges Bank en ränta på 4,5% när Sveriges har 2,25%. Tycker det visar att penningpolitik är just politik.

Rent förräderi.

Baserat på bindningstider & skuldsättningsgrad kan man grovt skatta hur räntehöjningarna i denna räntehöjningscykel påverkat hushållen – skillnaderna är dramatiska. Jämfört med Svenska hushåll har Tyska / Belgiska hushåll har bara drabbats en bråkdel av räntehöjningarna. 4/6

Men ännu större är skillnaderna mellan länderna när man tittar på bindningstiderna för hushållens lån. I Belgien har alltså hushållen knappt märkt att räntan höjts eftersom över 80% av deras lån har en bindningstid längre än 10 år. 3/6

Svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i EU. Hushållens skulder motsvarar 200% av hushållens årliga disponibla inkomst – i Tyskland är samma siffra 100%. Det här spelar roll för hur ekonomin påverkas av räntehöjningar. 2/6

Inflationen sjunker i Europa. Den likartade utvecklingen trots ländernas vitt skilda förutsättningar är slående – och en anledning till att vara misstänksam när Riksbanken tar åt sig äran för utvecklingen. 1/6