Detta ger osökt anledning till lite produktupplysning om senaste numret av Arbetarhistoria. Ett tema där är just Folkets hus och folkparkerna som rörelsens egna rum för diskussion, organisering och handling, liksom för rekreation och nöje. Värt att minnas. www.arbetarhistoria.se

En sak att notera är att arbetarna vid denna tid hade en egen plats att samlas i. En plats att diskutera sina egna angelägenheter och skapa sig en egen grund för fortsatt handling. Stora ansträngningar hade ägnats att skapa dessa egna rum för arbetarrörelsen. Av uppenbara skäl.

Om majoritetsfacken inte förmår visa solidaritet, så borde de åtminstone låta det upplysta egenintresset styra. Lämnar de arbetsköparna utrymme att slå mot representanter för andra fackliga organisationer, så öppnar de dörren för att slå mot de egna organisationernas representanter.

Trots att det är den i personstrejkdagar räknat största striden i vår historia, har det inte skrivits så mycket om Metalstrejken 1945. Utförligast är nog fortfarande av Pär-Erik Back i volym 4 av Metalls förbundshistorik. Färskast är, tror jag, Harald Gatus bok Lönen, makten och värdigheten (2018)