Jag skrattar, och sätter skrattet i halsen samtidigt.

Man kan absolut känna avsky för någons handlingar. Men jag tycker inte att man behöver hata förtryckarna för att kunna älska människorna som är förtryckta. Däremot kan man hata förtrycket.

Nej, förvisso inte, så länge man har på fötterna. Samtidigt så blir det ofta en ond spiral av smutskastning, med mer eller mindre sanning bakom orden. Som i sin tur leder till hat och hot.

Alltid är det något. Önskar att det fanns någon som inte också körde med smutskastning, även Zack Polanski gör det tyvärr.

Förhoppningsvis är det ändå ett skifte mot mer hoppfulla och optimistiska kampanjer vi ser.

Förstår att det var en väldigt märklig känsla. Han dog alldeles för tidigt.

Haha, ändå ett ganska härligt minne att ha.

Tyvärr upptäckte jag både dem och Loosegoats i samband med Christians första soloalbum så såg dem aldrig.

The Painted Trees of Ghostwood av Songs of Soil är fortfarande ett av de allra bästa albumen som gjorts. Bröderna tillsammans var otroliga.

Hjälper ens klartext?

Där László Krasznahorkai skriver om människans kamp i en värld som långsamt trasas sönder i ett moraliskt förfall.

Och Thomas Pynchon skriver om den moderna civilisationens galenskap.

Det kunde också vara en liten kul kommentar till samtidens kaos om de det valde antingen László Krasznahorkai eller Thomas Pynchon.

Vill de fortsätta med varannanprincipen och ge priset till en man tycker jag att det vore fint om Salman Rushdie tillslut fick priset.

Men jag tror tyvärr att det blir en vit man som får priset. Kanske Don DeLillo eller Gerald Murnane.