Inser att min Bluesky är ganska deprimerande men den är samtidigt fin för här känner jag att jag kan skriva öppet mot för twitter där jag tänker på allt från vad arbetsgivare, vänner och bekanta läser och dömer mig utifrån.

Igår var jag hos lillasyster igen på middag och ishockey. När 2.5y skulle nattas så vägrade han gå och lägga sig om inte jag var med och läste saga. Mitt hjärta smälter.

Att gå på antidepp och varit sjukskriven sen slutet på juni och sen få möta systersonen idag på 2,5y som hoppar jämfota på 200 m håll och skriker "Ante, Ante" hjälpte mig mer än alla kuratorbesök och mediciner de tryckt i mig sen jag blev dålig. Magisk liten kille <3

Ja då var jag här. Vad ska jag skriva mer än att jag är glad att jag hittat er gamla twittrare igen?