Jag har spelat spel i över trettio år och läst om utannonserade titlar under de gångna åren. Givetvis har jag gått miste om flertalet spel och en del av dem var för mig obekanta. Därför tycker jag att det är roande när en för mig tidigare oupptäckt speltitel från 1997 plötsligt träder fram. Blood är en förstapersonsskjutare från nämnda år, utvecklat av Monolith Productions som släpptes till MS-DOS.

I dryga två decennier har Call of Duty skrivit sig in i historieböckerna som en av tidernas största spelserier. Sedan dess debuterande titel har tidslinjen ändrats markant från andra världskriget till nutid och dessutom utspelar flera Call of Duty-spel i en fiktiv framtid. Black Ops är en av seriens sidotitlar, som nu adderar den sjunde installationen med ett nytt uppdragsläge och givetvis multiplayer.

När jag började spela tv-spel för drygt 30 år sedan var arkadspelen fortfarande en återkommande faktor i vilka spel som portades eller utvecklades till konsoler i hemmet. Ofta handlade det om sidoscrollande actionspel med en jakten på ett personbästa med högst totalpoäng, och det var ett upplägg som fångade mig gång på gång. Neon Inferno är ett nytt spel som ligger djupt rotat i dessa gamla arkadklassiker och utspelar sig i ett futuristiskt New York.

Dark Atlas Infernum är ett skräckfilm i första person där en kvinna ska söka efter svar i en mardrömslik, sargad dimension. Spelet fick en första trailer redan 2023 och efter ett par års utveckling har det lanserats till bland annat PlayStation 5. Huvudrollsinnehavaren Natalia är en föreståndare för religiösa Nattkansliet. Under inledningen vaknar hon upp i en öppen cell någonstans i ruinerna av en spansk stad.

Överlevnadsskräck där en spelare ska utforska ett läskigt hus fyllt av problemlösning och dödliga monster har varit en betydelsefull formel för genren i omkring trettio års tid. Titlar som Alone in the Dark, Resident Evil och Silent Hill är grundstenarna för denna inspirerande subgenre vilket fått flera spelskapare att ta sig an egna berättelser. Under år 2021 lanserade spelutvecklarna Dual Effect Games den skräckfyllda debuten för hjältinnan Caroline Walker i…

När det första Little Nightmares (8/10) släpptes år 2017 fick spelet världens blickar riktade mot sig. Dess sammanslagning av plattformsspel och kluriga problemlösning tillsammans med en skräckinjagande omgivning ledde till stor popularitet och en uppföljare lanserades år 2021. Nu är det dags för en tredje del av de små mardrömslika scenarion. Dock har inte svenska utvecklarna Tarsier Studios, som skapat de två föregångarna, något med…

Jag tycker verkligen om det så kallade roguelike-upplägget som är vanligt att se i spel numera. Det leder ofta till att varje omgång blir helt unik jämfört med den föregående, vilket gör spelet värt att spela om flera gånger. Titlar som The Binding of Isaac, Cuisineer och främst Hades (10/10) är praktexempel på speltitlar som använder detta upplägg på ett väldigt framgångsrikt vis.

När jag tänker på From Softwares spel som exempelvis Dark Souls eller Elden Ring (10/10), föreställer jag mig storslagna kraftverk med aggressivt motstånd och enastående miljöer att utforska. Nu har spelstudion lanserat en fristående uppföljare till deras senaste skapelse, fast med ett nytt grepp och flerspelarfokus. Elden Ring: Nightreign tar plats i Limveld, en alternativ version av Limgrave-området från förra spelet, och även om vissa saker känns bekanta finns det många överraskningar runt varje hörn.

Jag har vuxit upp med den klassiska sidoscrollande slagsmålsgenren under perioden mellan slutet av 80-talet, till mitten av 90-talet. Klassiska titlar som Double Dragon, Battletoads och Final Fight var både underhållande att spela och gav ett hårdkokt intryck för ungdomen i mig. Det var extra roligt att köra tillsammans med vänner för att kunna dela ut ännu fler knytnävslag mot skurkar.

Leila är en berättelse om en författare med samma namn, och om hennes komplicerade uppväxt. Spelet är indelat i fragment från perioder av Leilas förflutna, där spelaren dels interagerar genom problemlösning och pussel, men också gräver djupt bland hennes minnen. När spelet börjar är jag inne i Leilas undermedvetna, som föreställer en harmonisk skog. Jag kan vandra framåt eller bakåt och undersöka själva skogen tills en stillbild av ett viktigt minne uppenbarar sig när jag vidrör ett särskilt objekt.

The Stone of Madness utspelar sig i ett spanskt kloster år 1799, där byggnadens nunnor och munkar tar hand om mentalt instabila människor. Det är åtminstone vad som visas utåt för allmänheten, men i hemlighet försvinner dessa inlagda personer och ryktet går om att något fasansfullt har hänt dem. Prästen Alfredo är själv inlagd i klostret, men han är fast besluten att ta reda på sanningen om de försvunna patienterna och sedan fly därifrån.