Barn ska synas & låta & prata. Man måste ha ett hjärta av sten, för att bli sur över en knatte som trallar eller pratar i takt likt en kulspruta 💙

Och skrikande bäbisar? Bäbisar låter. Mamman kan göra "allt rätt" & bäbisen vrålar ändå 😇

Problemet är bara att det börjar bli smått akut vad gäller inköp. Behöver hörlurar att ha just i kollektivtrafiken. Mina är helt sönder nu.

Jag hade inte behövt dessa om folk höll nere ljudet på sina samtal. Och det handlar inte om att jag inte tål barn. Är inte barn jag stör mig på. Utan vuxna.

Är inte ute efter råd.

Vill bara få ut frustrationen över folk, som inte fattar att dom inte är ensamma på bussen, matbutiken eller utomhus osv.

Nu blev eftermiddagens familjegrej inställd pga sjukdom. Och inte min denna gång.

Riktigt trist, hade sett fram emot att träffa alla. Men sjukdom är sjukdom & jag är nog den som förstår bäst 💜

Tack & lov har jag alla laddare samlade. Kunde göra en snabbladdning & slutförde trimningen med sladden i uttaget.

Haha. Men sånt newbie misstag. Som om jag inte mer eller regelbundet rakat huvudet senaste året 😂

Och då först började jag även med hjärtat förstå folks fascination för släktforskning 😇

Och på hans konto? Så fanns det en bild på en släkting, som han tackade för dennes uppoffring för frihet. Ingen medalj dock.

Undersökte det lite närmare. Och mannen med kontot kom från mammas del av Finland! Samma trakter, men inte samma stad/by.

Och en riktig spooky , alternativt fascinerande grej med algoritmer hände förra månaden.

Hittade ett Instagram-konto av amerikansk man som bor i Finland med sin finska fru. Klickade av en slump på ett inläggs kommentarer.

Och en som delar mammas dopnamn hade kommenterat! 😲

Jag önskar att jag lyssnat närmare när jag var barn. Minns nämligen halvt hur det finns en släkting som fick medalj av Mannerheim.

Mamma brukade prata om det, varje år. Jag lyssnade med ett halvt öra 😬

Så jag undviker ett tag. Glömmer bort varför jag undvikt. Och så äter jag. Min hud går bananas. Rinse & repeat.

Pizza har allt jag inte bör äta. Gluten, ost & tomatsås. Intressant nog har jag blivit testad för celiaki. Men jag har inte det.

Besluten jag behöver ta:

Hur mycket är jag beredd att spendera?

Vilken storlek? En megastor till ett fönster el. mindre till varje fönster?

Ska det vara klassisk eller modern?

Vilken färg?

Att det måste vara LED är självklart.

Mycket roligare att klura på än avsaknad av energi 😇

Just det. Annan planerad grej jag hade tänkt använda denna energi till. Att stå på standby i eftermiddag, för flyttfirman kunde inte ge en exakt tid. Och det är jag mer än okay med. Deras uppdrag tar olika lång tid.

Men standby suger mer energi från mig än andra. Och det hade jag planerat för.

Och det gjorde att omplaceringen av lådorna gjorde mig så andfådd att jag nu kollapsat i sängen.

Så lite krävs det för att vända en hel dag upp & ned.

Jag. Avskyr. Oanmälda. Besök.

Hela min planering för denna dag blev omkullkastad.

Energin detta korta möte drog, togs från energin jag hade tänkt använda till att lägga (nåja, dra) flyttlådorna närmare dörren. För i eftermiddag kommer flyttgubbarna & hämtar.

Hen frågade om jag hade andra frågor. Och jag bara.. - "Jag vet inte? Det här var ett oväntat besök.".

Adrenalinpåslaget nu alltså. Bra start på dagen, verkligen.

Jag fick KASTA mig i kläder med fumliga fingrar. Och sen andningsskydd. Jag går inte klädd här hemma redo för besök. Det som låg närmast sängen? Smutsiga kläder. Lagom värdigt första möte med kvartersvärden.