Text nummer trettiofyra i ”Samtida marxistisk teori” handlar om Immanuel Wallerstein och är skriven av Carl Cassegård. https://blog.zaramis.se/2025/12/10/immanuel-wallerstein/

Text nummer tjugosex i ”Samtida marxistisk teori” handlar om Antonio Negri och är skriven av Michele Masucci och Mathias Wåg. https://blog.zaramis.se/2025/12/09/antonio-negri-michael-hardt-och-multituden/

Fiskar som det vore smart att äta. Smartfisk är ett uttryck myntat i Finland som beteckning för underutnyttjade fiskarter. Det är fiskar som idag är bortglömda hos konsumenter men som har potential som livsmedelsprodukter. I Sverige äts i huvudsak ett fåtal fiskarter. Såna arter som lax, alaska pollock, torsk, kolja, sej, sill och makrill. Samt räka och kräfta. Det finns dock betydligt fler fiskarter och skaldjur som skulle kunna ätas i större utsträckning. Några av dessa arter fångas ofta som bifångst men slängs tillbaka. Andra fiskas i för liten utsräckning då efterfrågan från konsument är obetydlig. Det finns också arter som fiskas i stor utsträckning men som som folk i Sverige inet äter. Och slutligen finns det enstaka arter där EU-lagar och Livsmedelsverkets regler förhindrar försäljning. Den första gruppen av arter som ibland fångas som bifångst men slängs ut inkluderar flera plattfiskar och alla karpfiskar. Det är arter som exempelvis skrubba (skrubbskädda), sandskädda, brax, id, mört, sutare och krabba. Arter som fiskas för lite är exempelvis nors, lake, rödspätta och svartmunnad smörbult. Några arter som fiskas men skulle kunna ätas i större utsträckning är skarpsill och siklöja. En art som borde kunna behandlas i förhållande tilll miljögifter på samma sätt som lax, öring och sill frän Östersjön är sik som då skulle kunna säljas i större utsträckning än idag. * Sik är en utmärkt matfisk som äts i för liten utsträckning ##### Plattfiskar Skrubba fiskas för konsumtion i Östersjön (kallas flundra) i begränsad utsträckning men på Västkusten slängs den ut som bifångst. Det finns inget storskaligt fiske av skrubba som det påstås på Wikipedia men det fångas en del som bifångst i det pelagiska fisket av sill och skarpsill. Sandskädda slängs alltid som bifångst men är en god fisk att äta. Den äts i andra länder och borde kunna ätas här. Kvoten som finns på rödspätta utnyttjas idag inte. * Sandskädda – en kraftigt underutnyttjad art * Skrubba, flundra, skrubbskädda – en vanlig fisk * Rödspätta – ytterligare en underutnyttjad plattfisk ##### Karpfiskar Brax fås ofta som bifångst i gösfisket längs östersjökusten och i insjöar. Id fiskas i viss utsträckning längs Gotlands kuster. Sutare fiskas främst för användning till bete i kräftburar i insjöfisket av signalkräftor. * Braxen som matresurs * Id – en gotlandsfisk? * Mört borde vi äta mer av * Sutare – ytterligare en intressant karpfisk som är en bra matfisk * Ruda – enklaste fisken att odla i Sverige * Karp – den mest sålda karpfisken i Sverige * Silverruda – en odlad karpfisk som är bra mat * Asp – den fjärde mest sålda karpfisken * Sarv – går lika bra att äta som andra karpfiskar Nors fiskas inte alls. Dvs inte längre för förr i tiden fiskades den i stor utsträckning i många vattendrag och sjöar. Den finns i stora mängder i sjöar som Vänern och Mälaren och i många andra mindre sjöar. Lake är också en insjöfisk som borde kunna fiskas mer. * Lake – den sötvattenslevande torskfisken * Dags att börja fisk nors igen? Svartmunnad smörbult är en invasiv art och det finns varken tradition att fiska den eller att äta den. * Det finns bara ett sätt att hantera svartmunnad smörbult ##### Pelagisk fisk Ingen vill äta skarpsill och siklöjan slängs efter att löjrommen tagits tillvara. . Den finns främst i Östersjön. Sill/strömming från Östersjön äts idag i alldeles för liten utsträckning. * Ät mer skarpsill – miljö och klimatvänligt * Ät sill – nyttigt, klimatvänligt och miljövänligt * Makrill istället för tonfisk – nyttigare och bättre * Siklöja som är god och bra mat borde ätas mer ##### Skaldjur Krabba fås som bifångst i burfisket av kräfta till havs. Efterfrågan är låg. Det gäller även många andra skaldjur som fångas som bifångst i det demersala havsfisket. Smp strandnör skaldjur som tångräkor och sandräkor kan också ätas men det görs inte. Snäckor och musslor är också klart underutnyttjade som mat i Sverige. Och slutlige kan vi äta mer bläckfisk. * Krabba – underutnyttjade eller helt outnyttjade arter * Hummer, kräfta och trollhummer * Tångräka och sandräka kan också fiskas * Snäckor från havet som kan ätas * Musslor och ostron som mat – en underutnyttjad resurs * Bläckfiskar – kan fiskas och ätas mer Det grundläggande för alla fiskarter som underutnyttjas är att det finns låg efterfrågan bland konsumenter. ###### Läs mer: * Fisk att äta om det blir krig * Underutnyttjad fisk i Sverige ### Dela detta: * Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Klicka för att dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Klicka för att dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X * Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster) Pocket * Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Klicka för att dela på WhatsApp (Öppnas i ett nytt fönster) WhatsApp * Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera

Terry Eagleton. Bild: Billlion Licens: CC BY-SA 3.0 Terry Eagleton och frihetlig socialism. Text nummer tio i ” _Samtida marxistisk teori_ ” handlar om Terry Eagleton och är skriven av Ola Sigurdson. Om den skall jag fatta mig kort. Citat: > I globaliseringens tidevarv framstår det ofta som om något trovärdigt alternativ till det rådande kapitalistiska systemet egentligen inte finns. Jo det finns det. Den frihetliga socialism som jag försöker beskriva i kapitel fem i _”Planen, marknaden, demokratin, revolutionen och socialismen”_ (Atremi förlag 2024, inkomsterna går till Internationalens stödfond). Eftersom Sigurdson i referenslistan nämner Eagletons ”Varför Marx hade rätt” (2011) vill jag också nämna att jag brevväxlade med Eagleton om den engelska upplagan av den boken. Här kommer ett litet stycke från mitt första brev: “I was especially glad for your statements on “Marxist… market socialism” (p 23), on Marx as a believer in that “socialism …builds on and completes liberal society” (p 86) and on “self-governing cooperative, which Marx seems to have regarded as the key productive unit of the socialist future” (p 88). But I am rather more skeptical to the “Marxists” you refer to believing in a “neither centrally planned nor market governed” economy (p 25). Here I miss the handling of financial markets and also the substantial debate on the “labour managed market economy” (see for example W. Brus & K Laski From Marx to the Market 1988, showing that the missing market for capital was the Achilles heel of the Yugoslav economy).” **Johan Lönnroth** Tidigare publicerat på Facebook och internt i SP. ###### Läs mer: * Kvickhet, kristendom och kritik: En introduktion till Terry Eagleton av Ola Sigurdson * Marxismen och våldet. Utdrag ur boken Varför _Marx hade rätt_ (Tankekraft, 2011) * Walter Benjamin och historien * Marxism och litteratur Läs också: * Marxistisk kulturgärning * Samir Amin och beroendeskolan * Kevin B. Anderson och International Marxist-Humanist Organization * Jairus Banaji och global marxism * Martha Campbell och Marx * Brett Christophers och nyliberalism * David Harvey och nyliberalism * Antonio Negri, Michael Hardt och multituden * Immanuel Wallerstein ### Dela: * Klicka för att dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Klicka för att dela på Bluesky (Öppnas i ett nytt fönster) Bluesky * Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster) Pocket * Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * Mer * * Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera

Text nummer nio i ”Samtida marxistisk teori” handlar om Brett Christophers och är skriven av Andreas Back och Emelie Hane-Weijman. https://blog.zaramis.se/2025/12/06/brett-christophers-och-nyliberalism/

Martha Campbell och Marx. Text nummer sju i _Samtida marxistisk teori_ är skriven av Henrik Jung och handlar om Martha Campbell. Jag citerar: > Enligt Campbell kritiserar Marx inte sin tids förhärskande ekonomiska teorier främst för deras fel och brister; i stället visar han hur dessa teorier ger uttryck för hur kapitalismen de facto framträder. Detta framträdande sker emellertid nödvändigtvis i förvriden form: sakförhållanden är inte alltid som de framstår vid första anblick. Håller man fast vid det som omedelbart kan iakttas upptäcker man bara varornas relativa priser sinsemellan, men varken penningen som varornas allmänna ekvivalent eller värdets objektivitet – två aspekter som hos Marx förklarar vad pengar är och som skiljer hans teori från konventionell ekonomisk teori… > > Marx kritiserar teorin främst för att den omöjliggör varje sammankoppling av värde och pengar, liksom av pengar och kapital. Campbell menar att han grundar sin kritik på distinktionerna mellan pengarnas funktioner och deras former, och hur de sedan sammanförs dialektiskt i penningens begrepp. Jag menar att det Marx visar är att pengarna och marknaden kastar en slöja över och döljer kapitalismens produktionsprocess med utsugningen och alienationen. Men allt tal om värdets objektivitet, ett begrepp som alla de klassiska ekonomerna omhuldade, är enligt min mening poänglöst. Visst har var och en rätt att kalla ett sätt att mäta värde för objektivt. Men det lär vara svårt att få alla att enas om vilken mätmetod som är objektiv. Arbetsvärdet – den samhälleligt genomsnittliga arbetstid som krävs för att producera en vara – är en abstraktion som inte kan tillämpas på den enskilda varan eftersom den arbetstid som går åt hänger på vilka som arbetar och under vilka villkor arbetet utförs. När marginalisterna (senare döpta till neoklassikerna) – Jevons, Menger och Walras – lanserade sina prisbildningsmodeller höll så väl marxister som konservativa fast vid att det fanns ett objektivt värde. Marxister avfärdade de nya idéerna som ”subjektivism” och övertro på människors tillfälliga tyckanden. Men vad det objektiva värdet skulle vara bra för var det ingen som riktigt kunde förklara. Utom de bokstavstrogna, som läste Marx som kristna läser Bibeln. För övrigt var nästan alla neoklassikerna del i en progressiv rörelse, flera av dem kallade sig rentav socialister, exempelvis Walras. I Sverige var Knut Wicksell en ledande representant för denna rörelse. Bland annat pläderade han för progressiva skatter med argumentet att marginalnyttan för en krona till för en med höga inkomster var lägre än för en låginkomsttagare. Jag har skrivit mer utförligt om detta i “Swedish Model Market Socialism 1870-1930” som är ett kapitel i ”Socialism and Marginalism in Economics” (redaktör Ian Steedman, Routledge 1995). Som beskriver denna rörelse i ett antal länder. **Johan Lönnroth** Tidigare publicerat på Facebook och internt i SP. ###### Läs också: * Nya begär efter marxism * Martha Campbell ###### Läs mer: * Marxistisk kulturgärning * Samir Amin och beroendeskolan * Kevin B. Anderson och International Marxist-Humanist Organization * Jairus Banaji och global marxism * Brett Christophers och nyliberalism * Terry Eagleton och frihetlig socialism * David Harvey och nyliberalism * Antonio Negri, Michael Hardt och multituden * Immanuel Wallerstein ### Dela: * Klicka för att dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Klicka för att dela på Bluesky (Öppnas i ett nytt fönster) Bluesky * Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster) Pocket * Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * Mer * * Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera