Akut njursvikt pga biverkningar från mediciner.

Det har varit så här sen jag åkte in på akuten i början på augusti. Mammas bortgång är bara ytterligare en faktor.

Tänker typ samma; har inget att säga och vill inte gnälla. Livet tar all min tid och energi.

Jag är väldigt lite på ngt socialt media för ögonblicket.

X har blivit nästan hopplöst.

Jag satte ner foten till slut. Inga mer prover, låt saker och ting landa lite (typ jag), sluta mata min ångest i onödan. Och byt för guds skull ut min senaste blodtrycksmedicin. Det känns lite bättre nu men jag behöver tid att reflektera och sortera ut vad fan det var som egentligen hände.

Samma här.

Det tänkte jag också för inte så länge sen när jag var mitt uppe i hela ta-prover-vänta-på-provsvar-få-ny-medicin-med-tråkiga-biverkningar-ta-nya-prover-ränna-på-vårdcentralen-var-och-varannan-vecka-i-4-månader-svängen.

Jag har två dgr kvar på kontoret i år. Resten jobbar jag hemma. Skönt.

Kanske. Jag läser mest av intresse. Jag ska läsa förvaltningsrätt så det är kompetensutveckling.

Jobb och studier samtidigt. Det låter fint men är EN kurs på halvfart och distans. 😀

🤨

Samma här. Det höll inte länge.

Chocken! 😊💚

Hej! 👋🏻

Samma här.

Firar snart 3 år med typ 2.