(Personlig reflektion: det har ibland känts som att Försäkringskassans riskmodeller är hemligare än polisens hemliga tvångsmedel.) Men en del information lyckades vi ändå få fram. Om den kan du läsa här: www.svd.se/a/Rzmg9x/for....

Den ständiga hänvisningen till sekretess gick så långt att vi bestämde oss för att göra ett experiment. Vad svarar Försäkringskassan om vi ber om uppgifter de publicerat i sina egna årsredovisningar?

*trumvirvel*

Sekretess 🤷‍♂️

Den hårda sekretessen har präglat arbetet med att försöka undersöka systemet. Här är några andra frågor vars svar, enligt Försäkringskassan, skulle kunna användas för att hjälpa folk begå bidragsbrott och som myndigheten därför besvarat med "sekretess" eller "inga kommentarer".

När du ansöker om vab får du en riskpoäng, som symboliserar hur väl du passar in i riskmodellen. Om den är tillräckligt hög flaggas du. Så, vilka uppgifter ingår i modellen? Det är hemligt. Informationen kan användas för att kringgå kontrollerna, säger Försäkringskassan.

Föreställ dig ett signalement: blå ögon, 170 cm lång, 30-årsåldern, brun jacka. Försäkringskassan använde historisk data om vab och vabbare för att ta fram matematiska "signalement" – riskmodeller – som skulle identifiera föräldrar som kan göra fel eller fuska med vab.

Myndigheten svarade: smarta riskbaserade kontroller med hjälp av prediktiv analys. Eller som Integritetskommittén kallade det 2016: medborgarprofilering.

Att ta bort intyget, som hade blivit en administrativ mardröm för föräldrar, skolor och Försäkringskassan, var efterlängtat. Men efter avskaffandet ville regeringen veta: vad skulle myndigheten nu göra istället, för att hålla fusket och felet i schack?

För drygt tio år sedan avskaffades frånvarointyget, ett intyg från barnens skola som alla föräldrar behövde fixa fram och bifoga sina vab-ansökningar mellan 2008-2013. Det infördes för att stoppa fusket med ersättningen, men överlevde bara i fem år.