Jag hade inte ”Simon Strand chippar in 4-0 från utanför straffområdeslinjen” på min bingobricka. Hade ni?

Har inte skrivit här på månader. Men idag, årets bästa dag, hade jag längtat efter något så ohyggligt. Resan hem till södra Stockholm var bokad sen länge. Väskan var packad. Planerna med vänner och familj färdiga.

Och dagen innan däckas man i magsjuka. Totalt oförmögen att röra mig.

Nästa år, då jävlar.

En sjuårig släkting spelade FIFA som Juventus häromkvällen, och undrade varför jag höll på motståndarna. ”Jag håller på Roma”, sa jag skämtsamt. ”Okej, men vilken spelare håller du på i Roma?”, var hans naturliga följdfråga.

Kände hur något dog inom mig.

För övrigt är det oerhört skönt att årets sämsta tid på året, julen, äntligen går mot sitt slut.

Julvört och lussebullar är bara ätbara tack vare russinen.

Så, nu är sanningen ute.

Tre avsnitt in i SVT:s Det svenska styckmordet, och är helt förbluffad. En skräckinjagande insyn i vad någon kallade Kling-och-Klang-samhället, där dåtidens inkompetens hos polis och åklagare låter mördare gå fria och oskyldiga får sina liv förstörda. Man sitter bara och skakar på huvudet.

Min musiksmak börjar återspegla sig i hur min treåring kommunicerar. Idag till hans ettårige lillebror:

”xx, jag älskar dig tills hjärtat slutar slå”

#Sarek #åhvihataraik

Treåringen, som lätt blir åksjuk, kräktes i gunga på förskola. Får förstås hämta i ilfart. Är nu hemma och visar nollkommanoll tecken på att vara sjuk. Måste förstås ändå vara hemma två dagar till. Allt pga min åksjukegen.

Jag bryr mig knappt om hur det går. Jag mår bara så bra av att se Claudio Ranieri, fotbollsvärldens siste gentleman, stå och dirigera Roma från sidlinjen.

Jag som hänger kvar på Twitter bara för att följa haveriet i Göteborg:

Fyra minuters tillägg är ett skämt. Saknas en etta framför.

Detta City får ju AIK:s herrar att se ut som små, beskedliga lamm. Ruskigt cynism där man ligger och maskar var sjunde sekund.

Ouff. Ruggig klass på den där jäkla kaninen. Den tar inte ens Hahn.

Såja Bajen! Lite cynism i närkampsspelet lönar sig. Kör över nu!

Impopulär åsikt: det har gått inflation i fyrverkerier-utanför-spelarhotell-scener.

Slog på landslaget i halvtid. All offensiv talang till trots är det en deprimerande syn. Folktomt, novemberrått och division 4-klass på gräsmattan. Och så ett dynamiskt innermittfält med Saletros och Karlström på det. Man vill hälla klorin i ögonen trots att målen haglar in.

Så många bajare har joinat den här appen idag att vi borde kalla den Greensky.

Jaha, då kör vi. Vem borde man följa här?